24-27 augusti, Ionian marina
Den 24 augusti flyger vi till Preveza för att starta höstseglingen. Den 27:e sjösätter vi så vi har ett par dagar på oss att putsa på båten. Det är otroligt varmt i Ionion marina på land. Mäter 37 grader inne i båten. Två fläktar rör runt luften något. Vi jobbar ändå på och tar pauser med vätska. Flera tabletter med vätskeersättnig går åt varje dag.
Vi har, som vanligt, haft en del prövningar. Då vi kom på lördagkvällen kl 22 skulle vi ta oss in i båten i mörkret. Sedan skulle vi fylla på vatten och det svämmade över som om tanken var full. Vi undrade om vi missat att tömma innan vi åkte hem men visste ju att vi gjort det. Det visade sig vara någon insekt som byggt igen lufthålet på utsidan och därför blev det snabbt övertryck i tanken. Efter att ha rensat hålet pyste luften ut och vi kunde fylla på vattten. Vi packar upp och drar igång kylskåpet. Fyller kylen med vattenflaskor och stoppar ner medhavd ost och smör till frukosten.
På söndagmorgonen startar vi tidigt med att täcka av båten och fira ner jollen på marken. Därefter tvättning av båten uppifrån och ner. När vi skulle ta ut utombordaren ur toalettrummet och häng upp den på puchpit läckte den olja och vi var snabba med att ställa den på en gammal kudde som används för utombordaren innan det blev olja överallt. Vi får fylla på olja senare och se vad som hänt.
Sprayhooden och det nytvättade soltaket sätts upp med visst besvär i värmen. Vi pausar och dricker vatten och tar nya tag. Det har börjat blåsa och det är skönt med både skugga och vindfläkt i sittbrunnen.
Styrman tar nu en sväng ner till kiosken i hamnen som turligen är öppen och handlar lite yoghurt, jos, bröd, tomat, avocado och mozarella till lunch.
På kvällen blir det middag på tavernan i Cleopatra marina och vi blir mottagna som gamla bekanta av personalen. Skönt att sitta ute i den svala vinden och ta en kall öl, Mythos, och kyckling, souvlaki, med tsaziki, sallad och stripes. De bekanta marinahundarna viftar lite slött på svansen då vi passerar dem på väg hem och även kattungen, som i våras försökte äntra stegen, kommer fram och hälsar. Det känns skönt att vara tillbaka på känd mark.
Vi upptäcker en lustig typ i riggen, en bönsyrsa. Den heter inte det för att den ser ut som en böna eller äter bönor utan för att den ser ut som om den ber en bön medan den väntar på sina offer, andra insekter.
Måndag lika varmt om inte hetare. Vi ska betala för vår uppläggning under sommaren och går till receptionen. När vi ska beställa upptagningen i oktober säger kvinnan att det är fullt. Va! Vi bara gapar! Ni ringde ju i lördags och frågade när vi ska ta upp båten och vi sa att det bestämmer vi när vi kommer ner. Vi har helårskontrakt. Nej ni har bara kontrakt till augusti, säger människan i receptionen. Nu blir vi båda väldigt upprörda och påtalar att vi haft båten här i 3 år och har aldrig blivit behandlade så här. Det blir grekiskt kaos bakom receptionsdisken och allt fler blir indragna i storyn. En lång man som basar över i – och uppläggningshanteringen kommer fram och säger lugnt – Det är klart att vi ska ta upp båten åt er, och tar kapten i handen med et fast handslag. Det känns genast lite bättre och nu ska de ha möte om oss så vi får komma tillbaka om ca en timme. Vi går tillbaka till båten och smäktar i värmen, dricker vatten, duschar, tar ner strumpan som skyddar förseglet, drar åt vantskruvarna vi lossat på, mm, innan vi åter traskar i värmen till hamnkontoret.
Denna gång får vi veta att de hittat (?) vår reservation/kontrakt och att vi naturligtvis får ta upp båten i oktober. Vi blir förstås lättade och tackar och beställer upptagning 4 oktober kl 14, den enda lediga tiden. Om ni mailar att ni vill byta dag så ska vi försöka ändra tiden, säger kvinnan. Hon noterar också i almanackan att vi önskar tidigare upptagning. Det sista direktflyget till Stockholm går nämligen den 5 oktober och det kan bli lite tajt med att ta upp dagen innan. Det gick senare att ändra.
Grekisk administration kan vara lite prövande för oss svenskar. Att betala den nyligen påförda skatten var svårt men lyckades. Nu ska vi betala för ytterligare en månad, september, och loggar in på vår sida. Här går det inte att lägga till en månad utan man skulle förstås ha gjort all redovisning för året. Om man vet det ja! Vi har vänner som gjorde det men sen inte kommer ner i höst och de får inget tillbaka. Vi lyckas inte via dator, utan måste bege oss till Port police i Nidri innan vi seglar vidare. Om vi blir påkomna så får vi betala dryga böter om vi inte betalat.
Våtslipning av bottenfärg så ett nytt ytlager kommer fram, slipa offeranoder. Ut med tampar och fendrar, upp med GPS och flagga. Upp med nytvättad och pumpad jolle på däck. Nu ska här sjösättas i morgon. Ikväll åter middag på tavernan.
27 augusti, Meganisi
Vi lyfter båten kl 9, enligt plan, men kommer inte i sjön förrän efter 10? Marinapersonalen tog visst fikarast? Härligt att komma i vattnet igen och stäva ut från marinan. Slänger i dingen från däck och seglar ned mot Lefkas kanal. Så småningom med fin vind i förseglet i långsam takt och med gott om tid till broöppningen.
Vi ankrar utanför Nidri i Tranquil Bay och jollar in och bunkrar mat och dricksvatten. Därefter direkt till Meganisi och Minasviken. Ankrar med linor iland. Nu bada!!!! Men vad är detta – en stor medelhavsmanet (sk äggmanet) glider runt badstegen och verkar inte vilja flytta sig. Kapten tar åran ur dingen och petar bort den. Nu badar vi men sneglar ängsligt omkring oss efter fler maneter. De uppges vara måttligt brännande, men man önskar ingen närkontakt. Vi vågar oss sedan i flera gånger eftersom man vill svalka sig i det 29,8 gradiga vattnet. Senare firar vi sjösättningen med sedvanlig skumpa och njuter av att vara på plats i Grekland i den härliga, ljumma, stjärnklara kvällen. Inga myggor, inga getingar. Pasta och korv blir lyxmiddagen i båten.
28 augusti
På morgonen vaknar styrman tidigt och tar ett morgondopp, efter att ha lokaliserat eventuella maneter. Upptäcker senare då dynorna ska ut i sittbrunnen att det är råttlort på dem. Hua! Efter kontroll i brödlådan syns en stor bit av det nya brödet bortäten, äpplen i fruktlådan tuggade på och under durken är bitar tagna ur flera av grönsakerna. Kapten väcks med fart och får rota fram fällorna vi tog med från Sverige då vi startade vår segling, men som aldrig tidigare behövt tas fram. Nu riggas alla fällor upp på olika platser i båten och agnas med äpple, som tydligt varit råttans favorit. Vi konstaterar att råttan troligen vandrat på landlinan, som ändå har råttskydd strax innan båten, och där trillat i jollen som antagligen låg under tampen (spår i form av av spillning i jollen). Därifrån har den lätt klättrat ombord då jollen glidit nära aktern och klättrat in genom den med endast myggnät försedda öppna ventilen i akterhytten (spillning).
Vi flyttar råtthindren på landlinorna längre från båten och ror vi i land med soporna och promenerar till byn Vathi, där tröstens öl intas i form av Mythos och livet genast känns bättre igen. Då vi är tilbaka har inget hänt i fällorna. Vi hoppas att råttan mönstrat av frivilligt. Det troliga är att den mätt och belåten slumrar någonstans i innandömet av båten, väntande på nattens skrovmål. Dock är allt ätbart skyddat i lådor med lock. Natten kommer dock att bli orolig.
29 augusti
På natten 03.15 smäller det när en musfälla löser ut. Vi rusar båda upp men ingen råtta/mus synes till, inte ett pälsstrå ens i fällan. Kapten konstaterar att det måste vara en stor råtta och vi tar bort de 5 små musfällorna och satsar med en köttbit i den större råttfällan, som är betydligt kraftigare. Natten blir orolig, men inget mer händer.
På morgonen ror vi iland igen för en långpromenad över ön till den s k Fyrviken. Det är lite väl varmt, 32 grader, men skönt att röra på sig. När vi kommer tillbaka syns ingen råtta i fällan men väl 5-6 maneter runt båten. Det blir i alla fall bad och därefter lunch. Det behövs många tygstycken för att få skugga i sittbrunnen.
Det blåser upp på eftermiddag/kväll och går lite sjö in i viken. En chartrad katamaran bredvid oss underhåller och oroar oss med fullständigt okunnig ung spansk besättning. Styrmannen gasar ömsom framåt och bakåt och tittar sig inte om. De som simmar iland (utan badskor) övar sig sedan på att knyta fast tampar i träden. Det tar lång tid. Till slut får de fast tampar i land och grabbarna ger sig av till Tavernan och tjejerna badar och fixar sig. I svallen och blåsten gungar sig deras båt allt närmre land. Vi tittar på och undrar varför de inte märker något. Nu kommer grabbarna väl förfriskade tillbaka med jollen, men inte de heller ser att båten flyttat sig en båtlängd närmre land. Till slut ropar kapten åt dem att de är på väg upp på land. De tittar förvånat och reaktionen är nästan noll. Efter en lång stund får de liv i motorn och kör ut tills tamparna är sträckta, sedan tittar de alla på ankarkättingen och det tar lång tid innan de börjar hala in på ankaret. Som tur är, eftersom de inte tog loss tamparna i aktern, får de fäste med ankaret men väldigt nära fören, stänger av motorn och återtar obekymrat festandet och ger sig sedan i land för middag. Då de packat jollen full med folk, släpper de joletampen från båten och jollen glider mot land då de försöker starta utombordaren. Den går igång och propellern slår i stenarna i stranden och alla ombord skriker. Det går hursomhelst bra och de kommer iväg och tillbaka utan olyckor. Vi var glada då de gav sig iväg på morgonen utan göra allvarliga tabbar. Vi själva stannar ombord och grillar fläskkarré på Pinta.
30 augusti
Åter en jobbig råttnatt! Vaknar på natten och kollar fällan agnad med smaskig korv. Ingen har varit där men det är spillning i köket och soffan. Vi agnar om med äpple och lägger oss. Efter bara en kort stund smäller fällan igen. Vi rusar upp och hör hur det slamrar inne i skåpet där fällan är. Vi har den, ropar kapten och tar på sig handskar och glasögon och öppnar luckan till skåpet. Där hör vi hur råttan med fällan på sig försvinner ner under durken. Fällan gör den sig av med för den hittar vi då vi börjar lyfta durkar. Vi hör nu ett skrikande längre akterut. Vi undrar om den är mycket skadad eller rent av arg. Kapten försöker lokalisera råttan genom att lyfta på de durkar som går att flytta på, men det finns inte ett spår, inget blod och det är alldeles tyst. Fällan är tydligen inte tillräckligt verksam. Den blir agnad igen men vi tror inte råttan går på den mer. Vi får gå och lägga oss och leta imorgon, men nattsömnen är dålig. På morgonen syns eller hörs inget och vi lyfter mer durkar men inte ett spår av råttan. Den kan vara långt under vatten- eller diesel-tanken i aktern och vi kanske aldrig får tag i den. Det finns hur många skrymslen som helst i en segelbåt med dubbla väggar och hål för ledningar överallt.
På eftermiddagen beslutar vi oss för att åka till Nidri och handla fällor i järnhandeln. En bur och en slagfälla samt några klisterfällor (?). De grekiska slagfällorna är av stål med vassa sågtänder runt kanten och en slagfjäder som är många gånger kraftigare än den som sitter på de svenska fällorna. Tillbaka till Meganisi, men denna gång ankrar vi i midsommarviken som visar sig mycket renare och dessutom inte har några maneter. Här får vi assistens av ett engelskt par genom att få lägga en tamp till deras båt medan styrman simmar in till land med våra aktertampar. Det blåser en besvärande sidvind. Solen har gått ner så vi riggar fällorna innan vi äter middag. Pyttipanna med potatis, lök, aubergine, äpple och bacon.
31 augusti
Natten blir lugn, men med orolig sömn. Man väntar på smällen, men den kom inte i natt. Nu vet vi inte om råttan lever eller är död. Om den lever kan den vara rädd och/eller skadad och ligger lågt.
Jollen måste repareras, bl a har årfästet släppt och vi köpte material för det i Nidri i går. Kapten jobbar med detta på skuggsidan av båten.
Ny sida september