1 september
En natt till med fällor utplacerade men utan någon fångst. Vi börjar tro att råttan flytt skeppet. Hoppas det inte beror på att vi sjunker utan att den blivit väldigt stressad och rädd. Vi tömmer alla skrymslen och städar hela båten. Vi upptäcker att råttan varit i skåpet för septitanken och där rivit sönder toapappersrullar. Hoppas det var innan den fick en smäll av fällan. Vi placerar ättika i koppar i skåpen. Det lär råttor tycka illa om.
En lunchpromenad till Vathi för att köpa bröd och besöka vattenhålet, mr Bean. Det är fortfarande tropisk värme och inte svalare i vattnet.
2 september
Vid kontroll verkar båten helt obesökt av råttan. Inte ett spår. Vi fortsätter bevakning och har fällor ett dygn till för säkerhets skull.
Första dagen med mulet väder och ”bara” 26 grader. Idag hade vi tänkt tvätta lakan, men det kan enligt prognosen bli regn och åska så det får vänta.
3 september
Natten lugn och inga råttor. Vi åker till Nidri och kapten ror iland för att registrera skatten TEPAI för september månad på Port police. Det enda sättet att komplettera tidigare inbetalning var att registrea sig på nytt och få nytt identifieringsnummer som sedan används för inbetalning. Hur hopplös administration som helst. Personalen på Port police var irriterade över systemet och att behöva hålla på med detta. Det kan man förstå.
Vi återvänder till Meganisi och Midsommarviken.
5 september
Vi kör till port Spilia där byn Spartachori ståtar högt ovanför oss. Här finns en taverna med pontonbryggor som vi först tänkte testa. Det var fullt. Då gick vi längst in i viken där två bröder (av vänner kallade Tom och Jerry) har en taverna och tillhandahåller mooringlinor vid kajen mot att man äter på tavernan. Det finns också vattenautomat som för ett 2-eurosmynt ger ca 100 liter. Det fanns plats för en natt, imorgon är det fullt. Det är alltså fortfarande många båtar i farten, däribland många charter.
Vi vandrar på eftermiddagen upp till byn längs serpentinvägar och trappor. Det är värt besväret för här är en fantastisk utsikt. Vi tar en öl på en bar med utsikt över vår vik och ser båtar som kommer in för angöring.
På kvällen har vi reserverat bord på tavernan och det är fullt som vanligt. Vi delar några förrätter, saganaki och friterade zuccini, samt en chicken souvlaki. Vinet är blaskigt men svalt. Nära till båten och en stund i sittbrunnen med alla ljus omkring oss och sorlet från tavernan.
6 september
Vi avgår vid 10-tiden till Midsommarviken för att få plats vid sandstranden och fira helgen här. Det är nära att promenera till Vathi och vi går dit och bunkrar bröd hos bagaren och sedvanligt besök hos Mr Bean.
Loj dag med simturer och läsande.
7-10 september
Stannar i viken med egen strand som utsikt. Några chartrade katamaraner har ett stort behov av att ta över ljudrummet i viken och det känns som man ankrat utanför diskoteket. När de nästa dag ger sig iväg blir viken åter en naturhamn.
Det finns en fungerande vårdcentral i Katomeri som vi nödgades uppsöka (pga styrman drabbades av UVI). Telefonnummer fick vi på Minas restaurang och turligt nog fanns AT-läkare på plats på söndagen direkt för konsultation och utskrivning av penicillin. Apoteket var också öppet så det hela avlöpte snabbt och effektivt. Bättre än hemma i Sverige faktiskt.
11-12 september
Vi flyttar oss norrut till fina byn Palairos på fastlandet. Här finns en pontonbrygga med mooringlinor, el och vatten, tillhörande charterbolaget Odyssevs, men där är tyvärr fullt så vi ankrar mot stadskajen. Här är en gemytlig stämning med många långliggare som känner varandra och hälsar oss tillfälliga besökare välkomna. Två svenska båtar med äldre gentlemän, som vi känner igen från tidigare besök, finns på plats. En av dem minns inte att vi setts förut, inte ens dagen efter, då samma frågor ställs på nytt. Trevlig prick som trivs som fisken i vattnet här. Vid stadskajen finns vatten men inte el.
Här är nära till supermarket och bageri. Många restauranger och barer finns längs strandpromenaden. Gatan har renoverats och stensatts sedan vi var här i maj, då den var helt uppgrävd. Kul att se att Palairos är på väg att utvecklas till en populär besöksort. Det blir renare, finare och trevligare att vandra omkring här för varje gång vi kommer hit. På kvällarna är det ett fantastiskt ljus och solnedgång över bergen vid horisonten. Det finns en fin badstrand och välbesökt strandbar med kuddstolar.
Kvällen planerade vi att gå på restaurang. Då vi lämnade båten växte svarta moln upp över bergen. Det var prognos åska och regn, så vi gick längs restaurangerna och sneglade upp mot molnen som blev svartare och svartare. Då restaurangägarna snabbt började duka av alla utomhusbord och vika ihop parasoller rusade vi tillbaka till båten. Tur nog för då kom hårda vindar, båten trycktes bakåt nära kajen och snart ösregnade det. Vi startade motorn och släppte ut oss en meter från kajen och spände upp ankarkättingen. Det blev därefter en greksallad inne i båten och kort därefter var vädret stabilt igen.
13-14 september
Åter i ”gropen ” i Midsommarviken, Meganisi.
Väntas lite hårdare N-NW vindar så vi tänkte ligga här över helgen. Det är svalare och skönare nu och bara 28 grader i vattnet. Det märktes inte någon hårdare vind här i viken.
15 september, Sivota
Vi tänker segla till Kastos men ångrar oss och hamnar i Sivota. Vinden ökade från ost upp mot 12-13 m/s så vi avbröt vår sydliga kurs och beställde bryggplats hos Stavros i Sivota. Sedan kunde vi ta det lugnt. Vinden avtog och vi seglade några timmar på fjärden. Ett meddelande på Navtexen om att en katamaran hade sjunkit där vi befann oss gjorde att vi höll utkik efter ev vrakdelar. Ingenting syntes. Vi körde in i hamn kl 15 och fick en bra plats på insidan av pontonen. God mat hos Stavros, filoinbakad fetaost med honung, balsamvinäger och sesamfrö, friterade aubergineskivor med tsatsiki, kycklingspett souvlaki med pommes, mums.
16 september, Kastos
Fyllde vatten från slang på pontonen och diesel via tankbil och handlade lite innan avfärd. Vi hade först lite vind men sedan var det motorgång till Kastos. Vi har inte tidigare ankrat här. Det är mycket dålig hållbotten i hamnen. Vi försökte flera gånger hitta sand men det är mest sten, gräs och grusigt. Efter att ha lagt ut 60 m fick vi någorlunda fäste och gick in mot kajen. Efter att ha snorklat såg vi att ankaret knappt stack ner ett av hornen och hölls fast av en grästuva. En engelsk båt, som kom strax efter oss, hade lagt sin kätting i en slinga över vår men inte korsat. Fler och fler båtar kom in i hamnen. Vinden ökade och blev byig, så de hade stora problem att angöra. Några charterbåtar hade en otroligt dålig teknik och det var fullständigt kaos. En del lade sig mittemot kajen och ankrade in mot stranden i motvinden. För att nämna en så hade den ankaret i och körde runt sig själva flera varv, medan en dam i jollen försökte ro iland med en lång och trasslig lina som lindades runt segelbåten. Helt omöjlig situation och ganska komisk.
Så småningom lugnade sig vinden och vi vågade lämna båten för att vandra runt på den fina udden med en vacker kvarn, som lyckligen innehöll en trevlig bar med utsikt ut över havet. Det finns också en liten by med viss service och flera restauranger. Vatten finns på kajen, automat med 2-eurosmynt. Byn tar inte emot sopor men flaskor-, burkar- och plastsortering. Det låg 5 svenska båtar samtidigt i hamnen för ovanlighetens skull.
17 september, Astakos
Natten blir lugn och vid 10-tiden lägger vi ut och går för motor till Astakos på fastlandet. Havet är som en spegel. Det finns gott om plats vid kajen och vi får hjälp iland av förbipasserande. Det är alltid kul att komma hit för folket här är så positiva och hälsar glatt. Det finns flera restauranger längs gatan vid kajen och grekisk musik hörs under siestan. Gratis el och vatten. Nära till affärer och bagerier. Fin badstrand.
Vi åt på närliggande restaurang där vi hälsas som gamla vänner, med kindpussar? Maten var inte någon höjdare och den lilla plastflaskan med rött vin gick inte att dricka, så det blev vatten till maten. Ostsallad var en krämig massa som passar på bröd, vilket vi inte blev serverade. De friterade auberginerna som var förrätt kom in efter huvudrätten, fläskkotlett med pommes, som var ok. Ovanligt dåligt för att vara i Grekland.
18 september, Kalamos
Spegelblankt och fint att puttra över havet. Inga delfiner som brukar kunna ses här. Vi fick som vanligt hjälp av självutnämnde hamnkaptenen George att ankra och lägga till i hamnen. Badade genom att klättra över vågbrytaren och ta oss ner bland de stora stenarna. Det finns en strand inom gångavstånd men det innebär också viss höjdskillnad så man är lika svettig när man kommer tillbaka som när man gick. Vi äter middag på Georges restaurang, som har betydligt bättre mat och service än i Astakos, men så klart något dyrare.
19 september, Meganisi
Det ska bli åska och regn så vi lägger oss i gropen i Midsommarviken. Åskade och regnade på natten men det kom inte riktigt nära.
20 september
Promenad till Vathi strålande väder, tvärtom mot prognosen dagsregn och åska. Härliga simturer i 28-gradigt vatten. Grillad kotlett från slaktarn i Vathi.
21 september
Blåsig natt från fel håll ostlig vind rakt i sidan. Vi ligger dock stadigt med 70 m ankarkätting och två linor i land med 90 graders vinkel mellan.
22-27 september
Riktigt lata dagar i Misommarviken med sol och bad, men också åskväder med regn några nätter. Vi har för första gången sett en räv knata förbi på stranden bakom båten. Vi flyttar inte omkring förrän det börjar bli dags att ta sig upp till Preveza för upptagning. Middag på Minas taverna på söndagen. Härlig kväll med stjärnklar hemfärd runt udden i jollen.
28-29 september, Varko bay
Vi ankrar i Varko bay på svaj och tar härliga simturer i det klara vattnet, På natten blåser det i från NV och styrman sitter ankarvakt. Ankaret sitter och vinden avtar efter ett par timmar.
30 september, Preveza
Måndag 30 september kör vi upp till Preveza stadskaj för att göra båten klar för upptagning. Seglen tas ner och alla tampar tvättas mm. En grannbåt tar på tisdagen upp vår kätting med sitt ankare då de lämnar kajen. De driver tvärs över vår kätting utan reaktion. Styrman är ensam ombord då kapten är och köper motorolja. De reagerar inte då styrman skriker åt dem att köra bort från vår kätting. En engelsman bredvid stämmer in och hjälper till att skrika och vifta. Ingen reaktion. Nu har de släpat sitt ankare tvärs över och fått fatt i vår kätting som de drar upp. Startar motorn för att kunna hålla ut från kajen och gör klart för att dra in ankarkätting om ankaret släpper. Nu kommer kapten som tur är tillbaka. Båten får nu äntligen loss vår kätting från sitt ankare och vi halar in 10 m som släppt. Som tur var hade vi 50 m ute från början, så ankaret fick åter fäste med tillräcklig kätting ute.
Nästa månad, ny sida.