1 juni, Grekland, Erikoussa
Fin översegling från Italien till Grekland, kl 07-16 (kl 17 grekisk tid). Ankrar på den lilla ön Erikoussa efter 60 nm, med hälften av sträckan i fin halvvindssegling och resten för motor. Vi sjösätter jollen som legat på däck nästan hela tiden. Ett snabbt bad av hela besättningen i 24 gradigt klart vatten, med efterföljande varm dusch förstås. Skön kväll, tänker man, men då kommer en 50 fotare med Schweizerflagg och ankrar parallellt med oss, dvs med ankaret bredvid vårt, och backar sedan och lägger sig en båtlängd ifrån. Ni ligger för nära, hojtar vi, men får inget annat svar än att de rappar ut ytterligare kätting och hamnar strax bakom oss. Ni kan inte ankra där, påtalar vi, det kommer att bli kollision. De stirrar bara och sätter sig sedan med ett glas vin och låtsas inte om oss. Vi äter middag men sedan hänger vi ut fendrar längs hela båten på deras sida, innan vi tar tidig kväll. Vi har varit till sjöss hela dagen och är rätt slut. På natten kl 2 vaknar vi av åska, och att vinden kommer från söder, alltså utifrån öppet hav, tvärs om vad det var vid läggning. Det blåser inte så mycket men det går en del sjö in. Vid sidan om oss lyser pannlampor och strålkastare, grannbåten håller på att ta upp sitt ankare och sveper med lysen över oss. De har som tur är vaknat i tid och hinner få undan sin båt från att kollidera med oss. De snurrar sedan runt länge och hittar till slut en plats längre ut och får fäste. Vi kan gå till sängs igen och sover gott. Skadeglädje? Man får vara glad att de kunde reda upp situationen.
2 juni, Corfu, ankring utanför Guovia, Ormos Kommeno
Det blir motorgång för havet är helt stilla. Det fanns ingen plats i marinan, så vi satsar på ankring. Då vi kommer fram till viken Kommeno finns gott om plats och vi får bra fäste. En del svall från förbipasserande båtar, men bra skydd för övrigt. Cirkeln är sluten och vi är tillbaka där vi startade mot Sarande i Albanien, den 26 april. Det har varit spännande och lärorikt. Annorlunda, men också en besvikelse att Kroatien var så inriktade på charter och bara skulle suga ut så mycket som möjligt. Dessutom var det inte så fint som vi trodde och ganska smutsigt, dålig service och inte alltid trevligt bemötande. Vi är glada att vi är tillbaka i Grekland och har några veckor kvar att njuta här innan upptagningen den 26 juni. Här är det fritt att ankra och överkomlig priser, t ex vid stadskajerna.
Guovia Marina 
Söderut 
Hotellbyggnad på norra udden
3 juni, Petriti
Vi hittar en liten fiskehamn på Sydöstra Corfu med bra ankring och även möjlighet att lägga till vid piren. Det finns ingen kontaktuppgift och enligt ”Navily” ska man kunna ligga där gratis. Det ligger flera båtar ankrade, men ingen vid kajen, men vi går in och gör en tilläggning, som tyvärr misslyckas för vi har inte ankarfäste. Det blåser från sidan men vi kommer ut igen utan skador och försöker igen. Denna gång ser vi till att ankaret har fäst innan vi går in mot kajen. Det finns ingen som hjälper till, men vi fixar det bra. Det är under 3 m djupt i viken. Ett par i jolle frågar om vi frågat om lov eller kontaktat någon innan vilade till. Då vi nekar säger de att de ska lägga till också. Vi tror förstås att det är seglare, men plötsligt dyker de upp i en jättestor motorbåt, tre våningar hög. Besättningen verkar lite ovan, komunicerar inte med varandra och tamparna är inte i ordning. Djupet är under 3 m men de får ut ankaret, backar med viss svårighet in mot kajen i sidovinden. Alla motorer arbetar, och bogpropellern också, men trots att vi fått iland tampar går det inte att hålla båten, eftersom den manövreras okontrollerat. Vi får släppa tamparna och de kör ut och nästan tvärs över vårt ankare medan de tar upp sitt, vi skriker! och då stannar han båten innan katastrofen händer. De får upp sitt ankare och ger upp och går iväg ut. Vi har nu fått lite slack på vår kätting, eftersom de muddrat hela viken runt oss. Vi startar motorn och sträcker upp oss så vi har bra fäste igen. Kapten vågar nu inte lämna båten, om fler skulle försöka med en tilläggning bredvid oss, men styrman ger sig iväg upp i byn och handlar det nödvändigaste i en supermarket. En vänlig man kommer och frågar om vi ska stanna över natten. Han säger att det är bokat för en regatta i kväll, så ni kan nog inte ligga kvar. Det verkade lite osäkert hur många båtar som skulle komma, men vi sa att i så fall flyttar vi oss. Sen kom det in både en 50-fotare och en stor katamaran på var sida om oss, charterbåtar med proffsskeppare. De vägrade att flytta på sig, och det var vi som fick lämna trots att vi var först. Vi ser sedan då regattabåtarna kommer och går i mål vid en boj. De placeras inne i hamnen.
Vi ankrar en bra bit ut i viken, med 40 m kätting och drar fast oss ordentligt. Vi ser den tyska båten Albatross, som vi träffat i flera hamnar ankrad i närheten och vinkar till varandra.
Det ska inte blåsa men man vet aldrig! Stora svarta åskmoln tornar upp sig från fastlandssidan och vi ser blixtar. Vi hinner precis äta middag, innan styrman ser en svart kant på havet som närmar sig. Nu är det dags att stänga luckorna och duka av och sjöstuva. Mycket riktigt kommer en hård vind utifrån den öppna sidan mot fastlandet och snart bygger sjön upp sig med vita gäss och högre och högre vågor. Det blir svart runt om på himlen och vinden ligger nu på 12 m/s. Kapten släpper ut 20 m kätting till och vi håller i oss i vågorna. Jollen håller på att slå runt men klarar sig. Båtar börjar dragga och flera tar upp ankarna och kör omkring för att vänta ut ovädret. En stor grå båt har krockat med en eller två andra och ligger åt fel håll. Troligen har ankaret trasslat in sig för den ligger lika tokigt på morgonen. Det tar över en timme innan vinden lugnar sig och sjön så småningom lägger sig lite. Det blir rullande på natten men vi känner oss trygga med vårt ankarfäste och sover gott.
Piren Pinta längst ut 
Vy in mot hamnen 
Hamnkontoret är stängt
4 juni, Paxos, Lakka
På morgonen är det lugnt och fint igen. Ankarkättingen är helt insnärjd av gräs ca 10 m, som kapten får rensa vartefter han tar upp ankaret. Vvi ger oss iväg på ett platt hav mot Paxos och norra viken Lakka. Här låg vi då vi kom till Grekland första året. Då visste vi inte hur man ankrar i Medelhavet utan la ut vårt akterankare och gick in med fören först med lång lina iland. Nu hade vi förberett våra långa linor och backade in. Viken är grund, 3 m djup med bra fäste i sand. Det var först lugnt men sedan kom vinden i från sidan, samtidigt som svall från en turistbåt gjorde det mer komplicerat. Styrman far omkring i stenarna med jollen och försöker få fast en tamp runt en sten, utan att jollen smiter iväg. Det går till sist är två linor fast och båten ligger still, men vi är inte nöjda med någon av linorna utan styrman får göra om det, denna gång simmande, det är enklare. Man får passa sig för svarta sjöborrar som gömmer sig bland stenarna och även i skuggan under kanten på stenarna. Det kan bli smärtsamt om man sticker sig på de långa taggarna. Till slut ligger vi bra och nu varken blåser det eller går svall. Typiskt. Viken är helt belamrad med båtar, de flesta på svaj nära varandra. Vi som ligger mot land har det bättre, en brant vägg skyddar mot N och NW, stenar att lägga fast vid i vattenbrynet med långa linor. Skönt att bada i det fina klara vattnet, 25 grader.
Kvällsljus 
Klart vatten 
Kapten lagar middag
5 juni, Preveza
Upp i ottan och kommer iväg före kl 8 i lugnt väder, motorgång 6 timmar, till Preveza. Där får vi en bra plats intill marinan som vi önskade, där det är lugnast för vind och restaurangliv . Vi lämnar in 3 påsar tvätt som beräknas vara klara redan ikväll. Här finns vatten och el, men man måste ha ett kort till läsaren och vi lämnade in vårt förra året. Kontoret är stängt på dagen till 18.30, så vi får vänta. Nu har den verkliga värmen kommit.
6-10 juni, Meganisi, midsommarviken
Ankrar på ankringsförbudet vid ”knät”. En svensk båt kommer och lägger sig bredvid. Två tyska båtar och ”Habour Moon” ligger också här. På sluttningen som har röjts springer en flock getter omkring ett par gånger per dag och håller undervegetationen i schack. ”Upponer”-båten ligger vid lyxhotellet på motstående sida och har sina två ankare bredvid oss. De är utmärkta med linor och en boj men ovanför detta lade sig en tysk katamaran. Det verkade inte vara problem för ingen reaktion kom från andra sidan. Det visade sig att de tidigare legat där och fått ok från Lyxbåtens besättning.
Vi tar jollen in till stranden och klättrar längs muren upp på vägen. Stigen är ordentligt röjd sedan vi var här sist. I Vathi är allt sig likt och vi handlar bröd hos bagaren och tar en öl hos Mr Bean, där sonen nu sköter ruljangsen, men föräldrarna finns i bakgrunden.
Då vi vandrar runt udden till Fyrviken märker vi att det byggs väldigt mycket och en ny väg är gjort tvärs över. Vår fina ”Spindelstigen” är förstörd av en stor stenhög som ska bli tillfart till nya byggnader.
Vi upptäcker att norska båten Lydia, vilken vi träffade i Durres, ligger i Minasviken vid bryggan. Vi träffas i Vathi och tar en öl på Mr Bean och bestämmer att även äta middag på Minas på kvällen. De har även en svensk gäst ombord. Trevlig samvaro.
Bra siktdjup 
Lydias besättning mfl. 
Getter
11 juni, Meganisi, Minas
Vi tar en tur runt Kalamos. Motorgång först, ingen vind, när vi kommer till Georgetown är det inte många båtar i farten. Vi tror ändå att detta är charterbåtarnas första mål efter bytet lördag/söndag. Vi tittar in i Port Leone, men den sydliga vind som blåser nu ger fallvindar inne i viken på 7-8 m/s, inget vidare att förtöja i så vi kör ut igen. Vi rundar södra udden och nu kan vi sätta segel och segla upp till Fyrviken, där vi tar ner. Under segel har vi kunnat avnjuta vår lunch, mackor med korv och vatten. Eftersom prognoserna är osäkra med inslag av åskväder vänder vi in i Minasviken. Här blåser tyvärr efter angöringen upp rakt in i viken så det blir lite skvalpigt. Så småningom lägger sig svallet och det blir en lugn natt.
12 juni, Meganisi
Beställt hemresa med Airtours, lördag 1 juli. Vi flyttar oss till Midsommarviken igen. Mindre skvalpigt här. Vi ser båtar som kommer och går till Minasviken och som gungar väldigt i vågorna.
13 juni
Ligger kvar med promenad till Vathi. Ganska lite båtar i farten.
14 juni, Nidri, Vhliko bay
Passar på att handla lite mer i den stora supermarkaden i Nidri. Först går vi till macken och tankar bensin i dunk till utombordaren. Den ställer vi i jollen medan vi handlar. Det brukar aldrig försvinna något här, men man vet aldrig, tiderna förändras. Den står i alla fall kvar när vi kommer tillbaka. Det blir lite stänkigt och motvind med jollen i sydliga vinden innan vi når Pinta som ligger förankrad i viken. Här är väldigt bra ankarfäste i dyn och bara 6 m djupt. Det är inte så varmt eftersom det blåser, så det är bekvämt att ligga här. Tyvärr kan man inte bada, det är inte så fräscht i vattnet. Kycklingmiddag, mums.
15 juni, Meganisi, midsommarviken
Vaknar i regn men det blir uppehåll så vi flyttar oss tillbaka till Midsommarviken. Vår plats i ”knät” är ledig. Det är instabilt väderläge med vind, regn och ev åska. Hoppas på att vår plats visar sig bra för de vindar som förväntas. Skönt med ett dopp igen.
16-18 juni, Meganisi
Nu har vi fått problem med kylskåpet, som drar mycket el eftersom det går i ett. Antagligen något spänningsfall. Kapten mäter kablar och kontakter och hittar så småningom att det är spänningfall i kontakten på panelen mellan polerna. Detta måste lödas och vi kan inte löda utan 120 volts el, så vi får vänta tills vi kommer i hamn. Lite bättre kontakt efter att ha sprutat med WD40. Det andra problemet är att Navtexen la av helt plötsligt under arbetet med att söka felet med kylen. Det verkar som själva instrumentet tröttnade på tillvaron, för kablarna ger utslag som de ska från kontakten fram till Navtexen. Antagligen får vi ta hem den och lämna in den. Vi är inte så beroende av den nu när vi är nära upptagningen och inte rör på oss så mycket. Väderappar har vi i alla fall i mobilen. Vi var tvungna att köra motor ett tag för att ladda batterierna, då solcellerna inte blivit aktiverade eftersom det har varit mulet ett tag. Nu verkar kontakterna på kylen ha blivit bättre och vi klarar även natten på batteri. Solen är också nådig och laddar via solcellerna batterierna. Vi planerar att segla till Sivota i början på veckan där vi kan ligga vid pontonbrygga med el, och också fylla på vatten i tankarna.
Det verkar som plast i båten inte håller mer än tio år för alla knoppar ombord som sitter som skydd över muttrar har spruckit och behöver bytas ut. Skotpunkten till förseglet har gått sönder, en plastmutter på Navtexen, som håller kontakten på plats, har gått itu, mm.
Vi har vandrat runt uddarna som vi kallar getudden, där byggs enormt mycket och vi fick finna nya vägar för att ta oss fram eftersom den tidigare stigen är avspärrad. Vi var också upp till byn Katomeri och där är det mesta sig likt i alla fall. Möjligen att det är mer uppsnyggat. Det blir fler och fler båtar ser vi denna helgen. Vi fick hjälpa en båt som inte kunde lägga till bredvid oss. Ankaret räckte inte fram och kvinnan som simmat in med linan föll ned bland stenarna, hon inte kunde hålla emot då båten gled ut igen. Vi fick bistå med dingen och ta tampen så den inte hamnade i propellern, tills de kunde lägga till igen. Som tur var blev hon inte allvarligt skadad. Man får se många olika sätt att angöra stranden.
19 juni, Sivota
Bokad bryggplats på Stavros ponton. Ingen vind men vi hissar storen för att torka upp efter tidigare regn. Lite båtar vid bryggan, men sedan kommer en hel drös från Odyssevs charter och tar alla platser som är kvar. Livligt och glatt runt om oss och även Stavros taverna får fullt upp. Stavros har öppnat en ny supermarket intill tavernan också. Nära att bunkra för båtarna vid bryggan. Ovanpå har de utökat terassen för tavernan med en stor yta. Det har tillkommit flera pontonbryggor och viken känns ganska trång med alla båtar. Maten är ok, de bjuder t.o.m med på efterrättskaka och espresso, men duscharna har inte renoverats och går nu inte att stänga eller låsa.
Kapten löder en bygel över kontakten till kylskåpet som löser problemet tills vidare. Tur att lödkolv numera ingår i båtutrustningen.
Lödning 
Sivota 
Stavros ponton
20 juni, Lefkas Palairos
Vi kör i bleke 3 timmar till Palairos. Det finns plats vid kajen och hamnkaptenen viftar och försöker få oss dit, men vi väljer att lägga oss vid charterpontonen. Den är tom nu då alla charterbåtar (Odysseus) är ute på sina rundor. Vi får hjälp med linorna av en båtgranne. Pontonen har blivit ganska risig, men det finns nu en ny ponton bredvid som tillhör en annan charterfirma. De håller också på att förbereda för ytterligare en ponton längre bort. Det är tydligt att charter ökar katastrofalt i Ionian sea och det märks i alla hamnar. Det är trångt nu då säsongen inleds och många katamaraner nu i vikarna. Bästa tiden om man vill ha lugn och ro är april, maj, halva juni och september. Hamnkaptenen kommer så småningom och är inte sur att vi tog en annan plats. Vi förklarade att kajen är för hög för oss att kliva upp från badbryggan. Det är ok och vi betalar den blygsamma summan 6 euro per natt, utan el och vatten. Promenad längs den fina stranden. Det blåser en frisk vind som gör värmen dräglig. Styrman tar en simtur vid stranden. Nu blir det bunkring på Express supermarket och ett besök till den glade slaktarn. Två jättekotletter. Vi köper hämtpizza och äter i båten.
Nya pontonen 
Planeras för ny ponton 
Gamla pontonen 
Promenad längs strandpromenaden 
Jättetistel
21 juni, Meganisi, Midsommarviken
Tillbaka till vår kära vik för att invänta midsommar. Nu är det varmt och det blir många bad. Vi tvättar på Taverna Abelike (Lefetias) och äter också där på kvällen med Linneas och Mirjas besättningar.
23 juni Midsommar
Ytterligare två svenska båtar finns nu på plats. Vi bestämmer att ha barberque på stranden, och även två tyska båtar samt en från Malta, ansluter sig till vårt midsommarfirande. Catrin och Anders från Linnea har gjort midsommarstång och bjuder på sill och nubbe samt grill som vi alla kan utnyttja, Trevlig samvaro och övande på våra språkkunskaper. Det blir också sång och dans kring stången med ”small frogs and pigs” till våra utländska gästers förtjusning. När mörkret lägger sig tar vi våra dingar tillbaka till båtarna.
24-25 juni ligger vi i Preveza och tvättar och tankar från minitankbilen.
26 juni är det upptagning. Vi ankrar utanför Ionian marina och får snart se att de vinkar åt oss att komma in i fållan. Upptagningen går smidigt som vanligt och vi hamnar på vår vanliga plats längst upp i marinan. Kompisarna på Indra, som ligger strax intill oss, förbereder sig för sjösättning.
27 juni-1 juli. Vi jobbar nu i värmen med att förbereda sommaruppehåll. Man vet inte heller om det blir en längre tid på land. Det gäller att vara beredd på allt, så Pinta är lika rustad som inför vistelse på vintern.. En sväng med minibussen in till Preveza ger inget resultat utan ömma fötter efter att ha letat efter några båtprylar som inte fanns. Taxin som var beställd till kvällen kl 19 ringde och ”väntade” på oss på morgonen kvart över 7. Vi bestämmer oss nu för att byta taxibolag eftersom det alltid strular. Taxin som var förbeställd på Arlanda var pålitlig och vi var hemma redan en timme efter landning, kl 24.30.